London 2009: 6:e, 7:e och 8:e Dagen

Onsdag 8:e juli: Jag har inga bilder från den här dagen på min kamera och Nathalia har inte skickat sina än, men i alla fall. Vi var på The London Aquarium på förmiddagen, otroligt segt och tråkigt + att jag mådde riktigt jävla dåligt. Vi gick igenom hela akvariumet ganska snabbt och satt sedan på McDonald's uteservering vid Themsen och jag drack milkshake för min ömma hals. Efter det tog vi en lunch på Friday's. På eftermiddagen hade vi lektioner som jag sov mig igenom (förutom musiktävlingen som vi SJÄLVKLART vann IGEN) och på kvällen orkade jag inte gå ut så Nathalia stannade inne med mig, mitt hjärta. Vi köpte hem onyttigheter, glossiga magasin, Strepsils och ansiktsmasker och så var vi inne typ halva kvällen innan vi begav oss ned till norskarna igen för lite prat.

Torsdag 9:e juli: Lektionr på morgonen och på eftermiddagen var vi på Camden Market där jag småshoppade lite, tex en tändare och luddiga handbojjor haha. Ville tatuera mig men det får vänta tills jag vet helt säkert vad jag vill ha och vart jag vill ha det. Blev dessutom erbjuden att köpa marijuana sisådär tre gånger. "Looking for something to smoke, ladies?". Tack, men nej tack. Det slår nog ändå inte killen på Piccadilly som undrade om Nathalia ville köpa kokain. Jaja, Camden var mysigt men vi orkade inte gå in på själva marknaden utan tittade i butikerna runtomkring och tog sedan en fika på Starbuck's. Nathalia var lite depp över sina pengaproblem men jag lyckades få henne på humör med vår Cullen-låt, inte sant? ;) Sedan begav vi oss till Primark vid Marble Arch eftersom vi hade hört att det var grymt billigt & bra! Och true true, billigt var det verkligen, men kanske inte så bra som alla säger. Ganska överskattat. Kläderna satt lite konstigt i vissa fall och kvalitén var ju inte häpnandsväckande, men vad förväntar man sig när de säljer skor för 3 pund?
Efter shoppinghysterin inne på Primark så behövde vi lite mat och åt pizza på Pizza Hut som låg vägg i vägg. Vi orkade dock knappt hälften och gav resten till en lycklig norsk som satt i receptionen när vi kom tillbaka till ISH haha. Varsågod Mads! Så var det ett till ef-disco på kvällen. Segt med en förjävligt dålig DJ och att dansa med feber är ingen höjdare.

Fredag 10:e juli: Frisk! På morgonen åkte vi till Harrod's för lite shopping, vi trodde vi skulle till the Dungeons men nehej, tydligen inte! Jag älskar Harrod's, riktigt fint men så himla stort. Jag köpte en present till mamma och pappa (typ det enda jag hade råd med) och Nathalia & Madeleine köpte varsin teddybear som doftade jättegot. Jag ångrar lite att inte jag också köpte en, så ska be min syster köpa en om hon åker dit när hon är i London i september. Hursomhelst, eftersom vi knappt hade råd med någonting så tittade vi lite snabbt på memorial-altaret för Princess Di och Dodi Al-Fayed innan vi gick ut och över gatan till en liten restuarang där vi beställde in frukost. Dom var jättesega med att serva oss och det var ingen billig frukost precis, men mina våfflor var JÄTTEgoda så jag är nöjd. Sen stod vi och väntade en stund på italienarna igen (såklart...) och träffade Miles grupp, Dennis den jäveln mobbade mig för att jag är dvärg... :( elakkkt. På eftermiddagen hade vi lektioner och tittade på film, Little Miss Sunshine. Eller VI tittade, italienarna sov sig igenom den. Måste säga att Luca passar ypperligt bra i läppglans, right? ;) Hoho, evil.
Hursomhelst, filmen är jättefin tycker jag. Älskar delen där Steve Carrell's rollfigur säger till tonåringen att när man är lycklig så lär man sig inte ett jävla skit, utan det är när man är olycklig och lider som man lär sig allt. Både om sig själv och livet. Det stämmer så jäkla bra. På kvällen var det bowling, jag HATAR bowling but i took one for the team och joinade. Vårt tjejlag förlorade dock stort mot italienarna, tyvärr och vi smet sedan in till ishallen bredvid för att beundra Miles talanger inom konståkning. Väl där så hände en olycka och en italiensk tjej ramlade och fick ett stort sår på hakan och blödde jättemycket, så jag & Ida hoppade in som sjuksköterskor och Ida fick henne på andra tankar genom frågor och jag tvättade bort blodet på hennes händer och liknande. Usch, det är så obehagligt att se någon skada sig, man tycker så synd om stackaren.
Efter bowlingen åkte vi hem och somnade faktiskt relativt tidigt så att vi skulle vara pigga till Oxford dagen efter!


TRASH TALKERS;

Kommentera själv;

Who?:
Remember?

Mail me: (publiceras ej)

Where?:



Trackback
RSS 2.0